.

Jag satt och målade naglarna rosa och hade spotify på i bakgrunden. P!nk, Lady GaGa, P!nk, Lady GaGa, P!nk...min vanliga morgonrutin. Men jag målade naglarna så musiken fick spelas enligt spellistan. Maskrosbarn är en fin låt, Näääk verkar vara en smart kille, men jag har aldrig tänkt på vad den låten betyder.

Jag var tvungen att kolla upp vad den riktiga defintionen av "Maskrosbarn" egentligen var.

"Ett Maskrosbarn är ett barn som växt upp med minst en förälder som dricker för mycket eller som lever i psykisk ohälsa"

Jag har alltid vetat det där med alkoholen men inte det andra. Jag kom in på en sida som hette maskrosbarn.org för människor som är eller en gång varit maskrosbarn. Man kan få hjälp och även om det gått ett par år så är det inte fösent. För ni ska veta att hos mig svider det fortfarande. Det kan kännas som öppna sår i bröstet när jag tänker på det. Jag va så liten. Nu är jag nästan vuxen men i takt med att såren i hjärnan läker så blir minnerna stakare och såren i bröstet kan ibland göra så ont att jag inte vet vad jag ska göra.

Jag har gjort så mycket saker när jag varit ledsen som jag ångrar, jag har gjort illa mig själv och andra. Men det har gjort så ont att jag ibland inte kunnat tänka. Nu ser mitt liv annorlunda ut och jag skulle aldrig straffa mig själv gen. Jag är värd mer än så.

Det har gjort väldigt ont de senaste 6 åren och jag må vara ung och dum men 3 saker vet jag;
* Jag kommer aldrig kröka ett hår på mina barns huvud, inte heller psykiskt!
* Jag är min storasyster och min storebror svigt tacksamma
* Mitt liv har förändrats de 2 senaste månaderna, jag är uppskattad och älskad av den finaste människan på jorden!

Upprörda tankar och känslor? Sanningen kommer alltid finnas där, vad man än gör så kommer den inte försvinna. Jag vet att  det är bättre nu men trots det så har det varit skit. Det har varit mer än skit, jag har velat försvinna pga sanningen, den går inte att förneka. Men nu är nu, både du och jag lever normala liv. Jag hatar det du gjort mot mig, men jag hatar inte dig för det.

Jag kommer aldrig komma över det här och bilderna kommer alltid finnas kvar, de mest groteska bilder. Men tiden läker alla sår, så även mina.