Det fanns inget som kunde röra oss

Ibland glömmer jag bort att andas. Eller ganska ofta gör jag det. Jag får alldeles för lätt panik för ingenting eller för saker jag inte kan styra över. Jag mår illa när jag tänker på att det är någon annan som bestämmer över min tid. Men det är väl så det är i det hårda arbetslivet..
 
Hur som helst så trivs jag superbra på mitt nya jobb och jobbade för första gången alldeles själv igår. Började 09:30, städade butiken, öppnade kl 10 och gick hem kl 16 när min kollega kom. Tog emot leveranser, öppnade post, prickade av varor, hängde ut smycken, tog emot reklamationer och sålde för flera tusen på några timmar. Under den tiden hann min chef ringa två gånger och kolla att jag levde och undrade om jag hade panik. Precis innan jag gick hem ringde hon även en tredje gång och sa att en av mina kollegor är sjuk och undrade om jag kunde ta hennes pass. Självklart sa jag ja utan att tänka mig för och så blev 20 timmar på fyra dagar 32 timmar på 6 dagar denna vecka. Så mycket vägrar jag jobba i fortsättningen men det får gå för den här gången och pengar är alltid pengar. Kom hem till ett fullt hem á mamma, john och mormor efter jobbet och efter en stund även min älskade pojke ♥ Vi åt mysig måndagsmiddag med familjen innan vi däckade i soffan framför outsiders och paradise hotell innan vi sen däckade i sängen.
 
Imorse var vi hurtiga och gick upp 06:30 för att åka till gymmet innan daniel började jobbet. Efter det åkte jag hem och har redan gjort miljarder av grejer. Snart är det lunchtajm och sen jobb igen. Smajsigt.
 
Inbäddad bildlänk
 
Inbäddad bildlänk

Kärlek

Kärlek:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0