.

Igår bestämde jag mig för att prata med min mami om nått som jag har gått och dragit på länge. Mami är världsvan och hon vet allt och den enda jag kan släppa fram alla mina känslor för. Universitetet, högskoleutbildning, att bli vuxen, CSN, lån, flytta hemifrån. Jag grät ut det. För på nått sätt blev det jobbigt. Är det värt att ta studielån för att kunna leva? Hur kan jag veta när jag är 20 år vad jag vill göra resten av livet? Kan man byta branch helt om man har pluggat i 3,5 år och dragit på sig flera hundra tusen kronor i studieskulder? Är jag för omedveten om vad vuxenlivet innebär för att klara mig själv?

Mamma vet allt. Mer än hälften av alla svenskar har studieskulder. Jag kan inte veta nu vad jag vill göra hela mitt liv, jag kan bara veta vad jag vill göra just nu. Man kan byta branch när man är 40 år om man vill. Mamma började plugga när hon var 32 år. Nej, jag är klok och mer erfaren än många andra.

och jag är fortfarande bara 20 år. Gaaaaaah.