.

Jag hatar att packa. Jag har gjort det för mycket i mitt liv tror jag, så jag har tröttnat på det. När jag va liten och vi skulle åka utomlands hela familjen va det alltid kaos 3 dagar innan för att alla började packa och det slutade ändå alltid med att vi fick vända bilen och åka hem och hämta nått som någon hade glömt. När jag bodde hos pappa varannan helg förut va jag också tvungen att packa även fast det bara va några dagar. Det slutade alltid med att jag började gråta. När jag åkte till Linus packade jag, alltid för mycket. Allt skulle med, helst dubbelt av det mesta också. Det brukade sluta med att min västa va så tung att någon gubbe kom fram till mig på tåget, skrattade lite och lyfte upp min väska, och jag försökte skratta lite jag med och pep fram ett "tack". Sen reste jag mig inte upp förns jag va sist kvar på hela tåget och brottades med min väska hela vägen ut.

Så ja, jag och packningen har lite smått tragiska minnen tillsammans och det är därför jag har stängt in mig på mitt rum och spelat konstig musik den senaste timmen. För mammas skull, för jag får grova utbrott av sånt här! Men nu tror jag att jag är klar, så där som på det mesta i alla fall. Så om någon timme ska jag åka in till stan och träffa pappa. Fika lite och sedan åka hem till mormor och äta middag och träffa släkten. Och om 12 timmar har vi gått upp och ska åka snart. Längtar galet mycket, trots att jag hatar att packa<3

Fast lite hatkärlek är det ändå