I'm not walking in sunshine

Nu är jag vaken och har fått i mig frukost. Armen värker så in i h*lvete och bandaget är klumpigare än klumpigast. Tur att det bara ska sitta i 13 dagar till...jag har även önt i halsen på ett konstigt sätt men det är för att jag haft en slang nertryckt där medan jag sov.

Igår va vi på mottagningen kl 07 och fick veta vid 8-tiden att vi skulle bli förkenade då det kommit in någon som sågat av sig ett finger. Smart kille. Kl 11 blev jag sövd och det va så läskigt. Jag fick ett sömnmedel som gjorde att man somnade långsamt och jag vet att de började ställa frågor till mig och att jag efter ett tag inte kunde svara för jag visste inte hur man gjord. Haha och sen va det nog däcken. Vaknade upp vid 13-tiden och har aldrig mått sämre, aldrig haft ondare och aldrig varit tröttare men med armen hängandes i taket och fetaste bandaget.

Jag skulle få åka hem när jag va stabil igen och drogerna släppt. En annan viktig sak va att man kunde kissa innan man blev hemsläppt. Det är något med narkosen, morfinet och pressen som gör att hjärnan låser sig och man inte kan kissa. De gjorde 3 ultraljud på min mage och tillslut visade det sig att jag hade 1,5 liter i mig. Och jag tänker vara ärlig och säga att det va tur att det gick och tappa mig tillslur, för det va såpass kritiskt att de snart hade varit tvugna att söva mig igen och sätta slang genom min mage. Som tur va fungerade det efter 20 gånger och va va hemma 21:30-någongång. Varje gång jag blunade somna jag så det va sängen ganska på en gång igårkväll.

Nu är jag vaken och ska ta värktabletter och kolla på film. Lite senare kommer bästa vännen och håller mig sällskap.




Kärlek

Kärlek:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0